Klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning

Bjerking har initierat ett utvecklingsprojekt i samarbete med KTH och entreprenörerna NCC, Skanska, JM och PEAB. IVL Svenska Miljöinstitutet har också deltagit i en arbetsgrupp. Projektet har tagit fram schablonvärden för att tidigt kunna uppskatta klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning.

Klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning kan stå för en betydande del av en byggnads totala klimatpåverkan, men exkluderas ofta i klimatberäkning av byggnader varför kunskapsnivån inom detta område än så länge är relativt låg. För att fylla denna kunskapslucka initierade Bjerking ett utvecklingsprojekt och har genomfört detta i tätt samarbete med KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet och entreprenörerna NCC, Skanska, JM och PEAB som bidragit med resurssammanställningar för totalt tio byggnadsprojekt som Bjerking har klimatberäknat. Förutom kunskapsuppbyggnad har syftet varit att ta fram användbara schablonvärden för att i tidiga skeden kunna uppskatta klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning. Att synliggöra dessa utsläpp är ett viktigt första steg mot att ge branschen verktyg och incitament för att också minska utsläppen.

Projektets fallstudie visar tydligt att klimatpåverkan kopplat till markarbeten och markförstärkning kan variera mycket mellan olika projekt, mellan 15 och 219 kg CO2e/m2 BTA, när arbeten inom hela projektarean räknas in. Detta kan jämföras med referensvärdet för flerbostadshus som ligger på 365 kg CO2e/m2 BTA (byggskedet exklusive markarbeten och markförstärkning). För större byggnadsprojekt är det främst pålning, schakt/fyll under huskropp samt spontning som driver klimatpåverkan. Men även markanläggning av hårdgjorda ytor och i viss mån också vegetationsytor har i projektets fallstudie visat sig kunna driva klimatpåverkan.

Ett viktigt resultat från projektet är en mer gemensam syn på vilka aktiviteter som markarbeten och markförstärkning vid uppförande av byggnad kan/bör omfatta. Projektet föreslår 14 huvudaktiviteter som kan definiera området och tillhandahåller beskrivningar av vad som bör ingå i beräkning av respektive huvudaktivitet. Denna beskrivning syftar till att underlätta för aktörer att klimatberäkna markarbeten och markförstärkning vid uppförande av byggnad på ett likartat sätt.

Området ”markarbeten och markförstärkning vid uppförande av byggnad” har delats in i följande aktiviteter:

1. Sanering och rivning av befintlig byggnation
2. Röjning
3. Rivning av anläggning
4. Spont
5. Schakt, fyllning – under huskropp
6. Schakt, fyllning – yttre arbeten
7. Pålning
8. Ledningar
9. Hårdgjorda ytor
10. Vegetationsytor
11. Markutrustning och övrigt
12. Komplementbyggnader
13. Stödmurar
14. Jordförstärkning

För tio av dessa 14 huvudaktiviteter (aktivitet 1-10) har projektet utvecklat så kallade schablonrecept. Dessa utgör transparenta beskrivningar på delaktiviteter samt förslag på schablonmängder och klimatdata för de olika delaktiviteterna. Schablonrecepten ligger beskrivna i en Excelbilaga och möjliggör därmed att aktörer kan göra uppskattningar av klimatpåverkan i tidiga skeden genom mindre anpassningar av recepten, baserat på företags- eller projektspecifika förutsättningar som är kända då beräkningen görs. På så vis kan schablonrecepten användas för att identifiera vad som kan driva klimatpåverkan i specifika projekt samt för att testa hur exempelvis alternativa produktval skulle kunna minska klimatpåverkan. I takt med att kunskapen om klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning i byggnadsprojekt ökar, kan dessa schablonrecept utvecklas längre fram.

Utifrån de framtagna schablonrecepten redovisar projektet också schablonvärden baserat på data från de tio projekten i fallstudien (se tabell 4 i rapporten). Eftersom omfattning och utförande av olika aktiviteter varierar mycket från projekt till projekt är tanken att schablonvärdena kan anpassas baserat på mer eller mindre kända förutsättningar. Dels kan schablonvärden plockas bort för sådana huvudaktiviteter som inte kommer att förekomma i projektet. Dels kan schablonvärdena anpassas, framför allt för de aktiviteter som kan driva klimatpåverkan mycket, såsom pålning, spont och schakt/fyllning under huskropp.

Projektet inledes 31 oktober 2023 och avslutades 12 november 2024.

Beställare: Finansierat av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Bjerkings klimatfond, NCC, Skanska, JM och PEAB.

Länk till slutrapport:
Klimatpåverkan från markarbeten och markförstärkning | SBUF